Sidan uppdaterad 2024-05-20
SKÄRGÅRDSRIKSDAG 21 mars 2024 i Stockholm, i IOGT-NTO:s lokaler strax intill Klara kyrka.
Centralt placerat för tillresta deltagare från hela landet.Ca ett 70-tal personer deltog på plats och ett 20-tal on-line.
En dag fylld av inspiration, erfarenhetsutbyte och nedslag i öbornas dagliga liv.
Departement, myndigheter, politiker- och tjänstemän på olika nivåer, internationella talare och öbor med flera deltog på mötet.
Anna Kinberg Batra och Lotten Hjelm hälsar välkomna och öppnar Skärgårdsriksdagen.
Anna Kinberg Batra, landshövding i Stockholms län, inledde mötet och talade om vikten av att kunna leva, bo och verka oavsett var i landet du bor och betonade Länsstyrelsens roll som möjliggörare av detta. Hon lyfte också den högst aktuella frågan om civilt försvar och krisberedskap – att skärgårdsbor generellt sett är bättre rustade, men att vi alla behöver hjälpas åt både i det förberedande arbetet och när något händer.
Lotten Hjelm, ordförande i Skärgårdarnas Riksförbund, presenterade SRF: arbetsgrupperna, organisationen, kopplingen till ESIN (European Small Island Federation). Lotten tog också upp vikten av samordningen av olika funktioner, t ex transport för hemtjänst, post, skolbarn. Se dagens program nedan, där allt berördes ur olika synsätt.
Anders Källgård, författare till Sveriges öar (med senaste upplagan 2022 och tidigare upplagor 2013 och 2005) var dagens förska talare.
Med stor entusiasm berättade han om öarna i Sverige genom tiderna, inte minst hur Rysslands invasion av Gotland 1808 kom av sig och löstes under fredliga former - och därmed förblev en svensk ö. Med sin oslagbara boendestatistik över Sveriges öar visade han också på utmaningarna för helårsboende, delårsboende, turismen och inte minst - i förhållande till dagens klimat.
En digital rundflygning och lägesrapport längs svenska kusten tog sen vid med hjälp av den teknik vi sen pandemin numera behärskar (hyfsat i alla fall) och har så stor användning för när vi bor så långt ifrån varandra som vi gör, men har så mycket gemensamt.
Joar Sandström, bofast på Holmön utanför Umeå och ledamot i SRF:s styrelse, var först ut. I strålande solsken kontrollerade han isleden, som holmöborna bevakar och sköter om, samtidigt som han med sin snöscoter var på väg in till fastlandet. Han berättade om Holmöns Utvecklingsforum (HUF) och vad den betyder för öns framtid.
Louise Westerberg på Ormön i Östhammars kommun önskade sig bättre förutsättningar för öboendet för att ön skulle få fler bofasta. Ön saknar kollektivtrafik på sjön men ligger ändö väldigt nära Gräsö med statlig vägfärja.
Lina Johansson på Hasselö utanför Västervik var nöjd med att ön fått fler bofasta och hon berättade också om den dygnet-runt-öppna livsmedelsbutiken och den väl fungerande skolskjutsen för öns skolbarn.
Asperö F-3-skola, i Göteborgs södra skärgård, hotades för en tid sedan av nedläggning. Efter ett massivt stöd från öbor och andra lyckades de få politikerna att ändra sig och skolan blir kvar. För att förklara skolans betydelse för ön hade de gjort en kort film (3 minuter) som tydligt visar hur allt på en ö hänger ihop. Skola, mataffären, brandvärnet, öppna landskap mm. Filmen visades på Skärgårdsriksdagen och den har även fått stor spridning i sociala medier.
Ivan Matic från Kroatien, ledamot i ESIN, European Small Island Federation och aktiv i Habitability-tänket (öars bobarhet) kom med den sista digitala lägesrapporten. Han pratade om öarnas pågående internationella energiprojekt och att det är viktigt att använda sin röst i EU-valet 9 juni.
Martin Olauzon på Tillväxtverket deltog på plats och blev siste talare före lunch. TVV är en samordnande myndighet för genomförande av landsbygdspolitiken. Till exempel med kommersiell service på landsbygden för ett robust samhälle. 55 miljoner per år är väl använda pengar för att livsmedelsbutiker i landsbygd och skärgård överlever. För närvarande jobbar TVV med regeringens översyn av Landsbygdspolitiken 2023-2026, där öarna runt kusten och i de stora sjöarna har en självklar plats genom SRF. Han tipsade om "Vägledning för livskraftiga landsbygder". Hur kommer öar och skärgård in i landsbygdspropositionen? Krisberedskap innebär att vi ser om vårt hus och tar hand om oss själva så samhället kan ta hand om övergripande saker och alla de som inte kan klara sig själva. TVV har också ett uppdrag att se till att myndighetssverige inte fastnar i stuprör och ska verka för ett bättre samarbeta mellan olika myndigheter.
Under mingellunchen, med en god wrapmacka i handen, knöts flera kontakter bland deltagarna på alla olika nivåer.
På ett bord visade SRF lite av sitt material och Åbo Akademi hade med sig några nummer av sin fina tidskrift Skärgård.
Anders Källgårds böcker fanns att köpa, bland annat "Norges öar" och "Del två - en fortsättning på Hemsöborna".
SIKO passade på att visa lite eget matrial, som exempelvis Stockholms skärgårds befolkningsstatistik och en alldelse ny insändare i Tidningen Skärgården samt ett bildspel med insända foton från medlemsföreningarna.
Pia Prost från Åbo Akademi och Skärgårdshavets biosfärområde fick mycket nöjd numret av Tidningen Skärgården med sig hem till Finland.
Rose-Marie Hellén från Vinön, som håller i SRF:s kartläggning av landets vägfärje- och ö-trafik, fick med sig Trafikantföreningens sjötrafikkarta och ett nummer av Skärgårdsboken 2023 där sommarturlistornas komplexa skärgårds- och pendelbåtsstrafik i Stockholms skärgård och Mälaren finns med. Bra att ha till kartläggningsarbetet.
Programmet efter lunch bestod av olika nedslag och presentationer från kommuner, regioner och institut (alla talare var på plats)
Eleni Lago, Jönköpings kommun, redogjorde för kommunens omfattande enkätudersökning om Visingsö: "Det började med en tuva" som finns som pdf på kommunens sajt här. Studien antogs i kommunfullmäktige för ett år sedan och har resulterat i sju temaområden för ön, två deltidstjänster, ett ädreboende på ön samt ett co-workingkontor.
Anna Gabrielsson, Värmdö, om Skärgårdspaketet, som inte är ett projekt utan en dialogmetod mellan öbor och kommunens politiker och tjänstepersoner för att hitta rätt i vad öborna vill och vad som är gemnomförbart för kommunen.
Anna Karlin, skärgårdsutvecklare i Region Östergötland berättade om samarbete med de tre kommunerna Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik och deras gemnsamma skärgårdsprogram utmed hela sitt kustområdet.
Mikaela Haga från Region Stockholm om regionpolitiken, särskilt skärgårdstrafikens utmaningar med den omfattande pendelbåtstrafiken i Stockholms inre områden både i Saltsjön och innanför slussarna. Två olika appar (SL och WÅAB) samt två olika taxesystem för sjötrafiken, som ändå hänger ihop. Regionen tar gärna ett övergripande ansvar för Stockholms län men är också i behov av nationellt stöd.
Paulina Rytkönen, docent på Södertörns högskola och projektledare för SNIR, Swedish Network of Island Research, var sist ut i detta pass. Grunden till att bilda det nationella nätverket är att Sverige är det land som har flest öar, men saknar ö-politik. Internationellt är befolkade öar ett eget forskningsområde. Hon betonade att Agenda 2030-målen även inkluderar de som bor längst från beslutsfattandet som för öarnas del ofta visar på ett demokratiunderskott, men att varje utmaning också är en möjlighet. Samhället ser ofta öbor som tärande men blundar då för det de faktiskt bidrar med. Den första nationella forskningskonferensen hölls på Holmön hösten 2023 och nästa planeras till Blekinge den 16-17 oktober 2024.
SRF och Åbo Akademi hade sista passet innan sista fikat och avslutningsminglet:
Sten-Åke Persson bofast på Hven, ledamot i SRF:s styrelse och ordförande för ESIN. Berättade om projektet Clean Energy for EU Islands.
Rose-Marie Hellén från Vinön berättade om projektet Kartläggning av transporter till öar som ska mynna ut i ett remissvar på den Nationella Infrastrukturplanen våren 2024.
Maria Malmlöf från Hasselö berättade om omtaget med en Strandskyddsutredning.
Kjell Malmlöf, också från Hasselö, berättade om SRF:s arbete med det Kustnära fisket.
Lotten Hjelm från Jungfruskär i Nämdöskärgården och ordförande för SRF berättade om referensgruppen, där hon deltar, som på regeringens uppdrag nu ska se över Landsbygdspolitiken (tillsammans med bland annat Hela Sverige Ska Leva).
Med detta avslutades den första skärgårdsriksdagen som förhoppningsvis blir återkommande varje år, någonstans i landet.
Stort tack till SRF för ett fantastiskt bra initiativ och arrangemang och att det dessutom ordnades i en intressant och spännande lokal centralt mitt i stan.
Nilla, ordförande i SIKO
Länk till presentationerna finns i SRF:s interna nyhetsbrev här!
Skärgårdriksdagen spelades in, så småningom kommer en länk till den samt minnesanteckningar.